Upphovsrätten har två delar, en ideell och en ekonomisk.
Den ekonomiska delen berör frågor om rätt att bestämma om ett verk skall göras tillgängligt för allmänheten och om det skall mångfaldigas/kopieras. Du har kontroll över var en bild visas och hur ofta.
Ett exempel: en reklambyrå köper till exempel rätten av dig att få använda en bild till en årsredovisning. De betalar dig kanske 4000 kronor för att få använda bilden i en upplaga om 35000 exemplar. Vill de använda bilden till någonting annat eller för att trycka nya exemplar måste de fråga dig om lov.
Den ideella handlar om att du har rätt att stå som skapare av ett verk, ingen annan kan ta äran. Du kan kräva (eller vägra) att få ditt namn utsatt vid publicering och du har också rätt att hindra att bilden ändras eller används på ett sätt som kan upplevas kränkande för dig. Detta kallas lite fint för droit moral.
Observera att om någon köper ett fotografi (ex en papperskopia) av dig så har den personen rätt att sälja bilden vidare utan att fråga dig om lov. Däremot får den som köpt den fysiska bilden inte använda bilden till en reklambroschyr eller liknande, det är fortfarande du som bestämmer över om bilden skall mångfaldigas. Det du sålt i detta fall är en fysisk vara att hålla i handen, inte rätten att göra nya exemplar eller ändra bilden. Att trycka den i en broschyr är att göra nya exemplar.
Samma gäller för din rätt att fotografera till exempel konstverk, du får inte ta en bild av en tavla och trycka vykort som du säljer på marknader.
Däremot får du fotografera av byggnader och använda bilden till vykort som du tjänar pengar på. Samma gäller för konstverk… om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus”. Att fotografera en skulptur i parken och trycka vykort av är helt i sin ordning.
Några exempel på verk är böcker, tal, tavlor, fotografier, balett, opera, film, datorprogram, dikter, byggnadskonst, kartor och liknande. För att det skall skyddas av upphovsrätten måste det ha verkshöjd vilket betyder att två eller flera personer inte skall kunna skriva en bok som är exakt eller väldigt lik den som du skrivit eller måla en tavla som ser ut precis som din. Ett streck på ett papper kan inte skyddas av upphovsrätt.
Det spelar ingen roll om det är snyggt eller ”konstnärligt” eller om det tog lång tid att göra för att det skall räknas som verk.
Det som räknas som verk är skyddat enligt upphovsrätten i sjuttio år efter det att skaparen har dött.
Fotografier har en egen liten skyddsvariant. Ett fotografi som inte räknas som verk är skyddat i femtio år efter det att verket skapats. Det är inte alla fotografier som uppnår full skyddstid. Man kan ibland anse att det är möjligt att två fotografer oberoende av varandra kan skapa likadana bilder. Här har olika personer/organisationer olika åsikt om vad som skall räknas som verk. Du kan nog utgå från att dina fotografier är verk men egentligen spelar det kanske inte så stor roll, skyddet är detsamma förutom att det bara gäller i 50 år.
Måste jag använda ©?
Nej, inte i de 147 länder som undertecknat Bernkonventionen om upphovsrätt. Det krävs inte heller någon registrering för att upphovsrätt skall gälla men det är smart att använda © i kombination med ditt namn och årtal för att visa de som är okunniga att denna bild har ett värde.
Hur får jag använda bilder på människor?
Skall bilden användas för marknadsföring (reklam) är det enkelt, du måste fråga om tillstånd för att få använda bilden. Eller rättare sagt, du som fotograf måste inte fråga men den som använder bilden (reklambyrån) måste fråga, varje gång bilden skall användas.
Tänk på det om du är bildköpare, du måste fråga både fotografen och personen på bilden om lov varje gång du vill använda en bild för marknadsföring!
Måste jag fråga personerna på bilden om lov om jag ställer ut bilderna?
Nej.
Får jag publicera bilder i tidningar på personer jag inte frågat om lov?
Om det inte handlar om marknadsföring/reklam är det OK att publicera och visa fotografier på personer. (PUL och Internet hoppar jag över här, det finns mängder med information om sådant.) Det betyder att du får visa bilderna på en utställning, de får publiceras i artiklar i tidningar, de får tryckas i böcker –både skönlitteratur och faktaböcker som till exempel skolböcker– och så vidare. Det är bara tillstånd av fotografen som behövs.
Måste jag ha ett skrivet kontrakt med en modell?
Nej, muntliga avtal gäller men, det kan vara svårt att bevisa så skriftliga överenskommelser är att föredra. Det kan räcka med ett mail.
Att skriva avtal med en modell om att denne tillåter dig som fotograf att använda bilderna till vad du vill i all framtid och sälja vidare till vem du vill kan ge problem. Det är bäst att vara tydlig om vad som gäller och spalta upp de användningar som du förväntar dig att du kommer använda bilden till, modellen kan hävda att den inte förstod förutsättningarna.
Om jag får krångel med bilder som jag sålt?
Det finns olika förbund man kan rådfråga, en del kräver medlemskap:
Svenska Fotografernas Förbund (www.sfoto.se)
Bildleverantörernas förbund (www.blf.se)
Vänd dig till en jurist.
digitalabilder.wordpress.com 