Att dela bilder och information efter en tragisk händelse.

 

Efter terrorattacken i Stockholm har massor av bilder lagts ut på internet och skickats via messenger och mail. Vänner som i vanliga fall inte brukar bry sig har sagt ”såg du bilderna på offren”, de finns på internet. Jag tror inte någon av dem sa det för att sprida skvaller eller vara elaka men mitt svar är bestämt nej. Eftersom jag tycker det är fruktansvärt att lämna ut någon i sin mest sårbara situation vill jag inte se bilderna. Visst gick jag själv ner på stan dagen efter attacken kände gemenskapen, fotade blommorna och greps av stundens allvar. Och ja, det blev bilder på blodiga filtar långa bromsspår, undanvälta cementlejon. Men det är för att minnas. Inte för att publiceras. Ebba som synts på bild i tidningarna med ett leende där hon fyrar av en slängpuss gick på en skola med väldigt många elever vilket gör att både elever, föräldrar till eleverna och deras vänner känner samhörighet med Ebba oavsett om de kände henne personligen eller inte. En terrorattack är ganska ovanlig men varje dag sker olyckor som kan se väldigt otrevliga ut på bild. Just därför vill jag skriva om vett och etikett när det gäller bilder vid den typen av händelser:

Fota aldrig skadade eller chockade människor. Det är otroligt kränkande.

Om du vill fota vid en olycksplats gör det på avstånd, så den som ser bilden får en helhetsbild inte detaljer.

Prio ett måste alltid vara att hjälpa till, du kanske kan tjäna ett par hundralappar om du säljer bilden till en tidning men är det verkligen värt det?

Googla inte på olycksbilder, ju färre sökningar desto lägre prioritet får bilden i de olika algoritmerna. Varje gång en bild visas kränks offret.

Om någon vill skicka en bild till dig tacka vänligt men bestämt nej och förklara varför.

Undvik att spekulera i sociala medier. Spekulationer har en förmåga att övergå till sanningar när tillräckligt många tagit del av spekulationen. Dela hellre artiklar från kända tidningar.

Undvik att dela inlägg från kanaler som Avpixlat och Exponerat. Sanningshalten kanske inte är så låg men fokus ligger ofta långt ifrån själva händelsen.

Fokusera på det positiva. En kram mitt i sorgen, blommor etc. men mest av allt var där för de som behöver dig. Det kanske inte är någon du känner men vad gör det. De viktigaste händelserna i livet sker oftast med människor du inte känner (barnmorskan som hjälpte dig till världen, prästen som vigde dig, läkaren som behandlade dig när du var sjuk… )

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s